Ni kan se detta magnifika skepp på Vasamuseet på Djurgården. Den 15 juni 1990 invigdes museet officiellt av Carl XVI Gustaf. Museet har sedan dess besökts av miljontals intresserade från världen alla hörn.
Historia
1611 tillträdde Gustav II Adolf tronen. Sverige var då en stormakt och deltog i flera krig bl a mot Rysslan, Polen och Danmark. Här hemma i Sverige växte nya städer upp som Göteborg. Kungen ville visa sin makt och Sveriges krigaranda med ett stort och majestätiskt örlogsfartyg. Tanken var att använda Vasa i de pågående krig som härjade. Sedan 1625 var Sverige i krig med Polen och 30-årigakriget pågick för fullt i Tyskland. Man ville även visa Danmark att man var lika duktiga som de ute på haven.
Hela Stockholm är engagerat när Vasa byggs
1625 började skeppet Vasa att byggas ute på Skeppsholmens varv idag Blasieholmen. Skeppsbyggmästare var Henrik Hybertsson men han skulle aldrig få se Vasa klart då han blev sjuk och dog våren 1627. Under denna tid som Vasa byggdes var hela Stockholm inblandad i bygget och allt som skulle tas med ombord. Det sägs att alla bagare i Stockholm jobbade dag och natt för att baka bröd som skulle tas med på resan. Tillslut gick det så långt att de inte orkade längre och gjorde uppror på Stortorget. Detta var inte populärt och för att visa exempel så halshöggs han som startade upproret. Många kvinnor jobbade med ljusstöpning och gjorde kläder m.m.
10 augusti 1628 - Jungfrufärden
Det var en fin dag den 10 augusti 1628 när Vasa skulle avsegla på sin jungfrufärd genom Stockholms hamn. Kanonluckorna var öppna och man sköt salut när man började lämna Stockholms hamn. Med på skeppet fanns kapten och alla hans skeppsmän men också fruar till en del då det var brukligt att de fick segla med den första biten. Trots att det knappt var någon vind denna dag så kom det ett par kastvindar som gjorde att Vasa började kränga. Till slut krängde hon så kraftigt att de öppna kanonluckorna började ta in vatten.
Sedan gick allt väldigt fort, när vatten började forsa in på batteridäck hade männen inte en chans att varken få ut vatten eller få Vasa på rätt köl, utan det enda de kunde göra var att försöka rädda sig själva. Vasa sjönk till 32 meter djup vilket gjorde att masttopparna syndes över vattenytan. Trots att det var nära till land och flera småbåtar ute som kom till undsättnig dog ca 30 personer denna dag.
Vraket hittas efter över 300 år på havet botten
Även fast bärgningar påbörjades redan dagarna efter förlisningen så gick det inte att bärga Vasa och dess innehåll. 30 år senare 1664 försökte man att bärja Vasas kanoner men de fick bara upp 2 av de mer än 50 kanoner ombord. Inte förrän ca 300 år senare 1956 hittades Vasa igen på havets botten. Det var Anders Franzén och dykaren Per Edvin Fälting som hittade Vasa. Då efter ca 2 års letande.
Vraket visade sig vara nästan intakt men självklart hade delar blivit förstörda båda pga förlisningen och antal år i havet och tidigare bärgningsförsök. Men trots detta var Vasa välbevarat. Detta tack vare att Östersjöns vatten är bräckt och saknar den förödande skeppsmasken som finns i varmare och saltare vatten.
24 april 1961 - Vasa bärgas
Trots att Vasa hittades 5 år tidigare var det mycket jobb med att få upp Vasa. En hel del renovering fick göras under vatten då Vasa annars aldrig skulle klarat att bli bärgad. Så var det dags, kl. 9.03 den 24 april 1961 bröt Vasa vattenytan. Det måste varit en fantastisk syn för alla de som samlats för att beskåda detta. Och det var många som var nyfikna både svensk och utländsk press och tv var på plats. Nu började det tidskrävande konserveringsarbetet så att Vasa kan bevaras för eftervärlden. Under 17 år sprutades Vasa med en kemisk lösning som skulle ersätta det vatten som Vasa var full av.